Molly säger:
- Jag MÅSTE skriva pappa på detta papper.

*stolt mamma*

Jag har börjat träna. Jag tror knappt på det själv. Men det är andra gången jag tar mig till ett pass och jag tycker det är kul. Vilken utveckling!

Jag försöker verkligen hänga med. Armar hit benen dit. Hjälp, det är ingen ordning. Ska detta verkligen gå? Men jag har köpt träningskort och jag ska självklart försöka.

Jag var livrädd första gången att jag skulle få blodsmak i munnen. Sedan var jag livrädd att jag skulle få träningsvärk efteråt. Sedan var jag helt övertygad att det skulle bli första och sista gången eftersom det kändes som jag skulle uppleva skolgympan på nytt. Det blev ingen blodsmak och det va nog det som avgjorde att jag kommer att fortsätta.

Vi får väl se ...

Nu har brädorna i vårt sovrum börjat torka och springorna smyger sig fram på väggen.
Det är verkligen vitt och rummet känns mycket mer luftigt och härligt.
Tvätten kan snart förflyttas från vardagsrummet till våra vita garderober.
Det känns helskönt att övervåningen snart är avklarad.

Jag har stökigt i mitt skafferi. Varje gång jag öppnar det trillar det ut något och jag tänker att jag bara MÅSTE städa där nu. Men nu kommer aldrig.

Snodde åt mig två fina burkar jag gick förbi idag. Någonting stökigt borde bli bra att lägga i mina burkar. Det blir även en trevlig syn varje gång jag öppnar skafferiet. Helst hade jag ju velat ha dom framme på någon fin hylla. Men någon sådan har jag inte.

Just nu drömmer jag om ett vitt vitrinskåp från Englesson. I ett sånt skulle jag kunna ställa mina nya fina burkar och lite färgat porslin så jag får loss lite mer plats i köket. Men innan vitrinskåp och annan makeover på bottenvåningen ska under och mirakler hända på övervåningen först. Och just nu är M där uppe och spacklar å slipar.. det bådar gott :)

Va härligt det är att få vara tillsammans hela familjen.
Vi har strosat runt i Sigtuna..




.. fikat ..


.. tittat på ankorna..


.. och köpt skor.
Ett tillfälle som detta inträffar sällan så det va bara för mig att slå till.

Har precis fyllt en glasburk med kakformar som ska pryda min fönsterbräda.
Nu fattas det bara några nygräddade syltkakor i min kakburk.

Varje gång jag kliver in i mina föräldrars hem längtar jag efter att mitt eget hem va lite mer shabby chic. Jag har alldeles för sällan under min uppväxt uppskattat och förstått mammas känsliga öga för vackra gamla ting. Min mamma kan se pärlor i det som jag först bara ser som skräp.

Jag kan verkligen inte det där med loppis. Jag vill så gärna men bara jag går in på ett sådant ställe känns det som jag andas smuts. Även om jag inte petat på något känns mina händer ofräscha.

I dag har vi varit i Lysekil och vandrat förbi gamla saker som folk har förkastat. Jag har köpt flera saker. Känner mig bla göör nöjd med min nya våg. 

Det var superlängesen jag åt en pirog. Förr gick jag den lätta vägen och micrade mig en gorbys pirog efter skolan. Det var på den tiden då jag även åt en tjock bunt med torr spagetti för att mätta magen snabbt utan krångel. Nu har jag ju barn att ta hand om. Jag kan inte bjuda dom på torr spagetti.

Jag är ingen hejare i köket, men jag tänker minsann bli det. Hittade en lockande pirog på nätet och tänkte idag att den kunde nog duga som kvällsmat. Och det gjorde den. Den var mycket smaskig. Hade blivit snäppet bättre om jag hade haft lite sallad hemma. Tänk, vad hade jag gjort utan nätet.

Frasig pirog
Ingridienser:
2 rullar färsk smördeg
250 g rökt skinka
1 purjolök
2 tomater
3-4 dl riven ost
Pensling:
1 ägg
sesamfrön

Tillagning:
* Hacka skinka, purjolök och tomater i små bitar.
* Rulla ut den kalla smördegen. Dela den i tre längder från den bredaste sidan.
* Lägg på skinka, purjolök och tomater längst upp på ena halvan av längden. Toppa med lite senap och avsluta med osten.
* Vik över smördegen så att det blir en kvadrat. Vik upp kanten något och nyp ihop degen.
* Pensla med ägg och strö över sesamfröna.
* Gör likadant med den andra rullen.
* Flytta över pirogerna på en plåt med bakplåtspapper och grädda i 200º i 10-15 min.
* Servera med sallad.

Foto: Nelly.com

Efter jag hade fött Molly kom jag inte i ett enda par av mina jeans. Drog ner på stan och provade massor med byxor men magen ville inte vara med på noterna. Till slut hittade jag ett par som satt lägre i midjan och lyckades få igen dem. Resultat: Magen hängde rejält utanför men tack och lov slapp jag gå med rumpan bar.

Räkning: DYR

 

Plötsligt en dag pajade dragkedjan och jeansen blev pinsamma att bära. Gylfen åkte ner när man minst anade det. Min mamma tog sig snällt an dom och sydde dit en ny gylf. Det va väl typiskt att just den gylfen saknade stopp och även den åkte ner av sig själv.

 

Den som har bytt en dragkedja på ett par byxor vet att det inte är ett galmmit jobb. Så mina byxor hamnade i garderoben och samlade damm, tills för tre veckor sedan då jag efter Selmas födsel kände att jag ville ha tillbaka dom. Som sagt dyra va dom så jag tänkte att en ny gylf kan jag kosta på dom. Så skjuts iväg till skräddaren med dom, för inte tänkte jag byta dragkedjan själv. Huu.

 

I dag upptäckte jag med förskräckelse att skräddaren missat att sy igen en bit av sömmen i skrevet. Dragkedjan fyller visserligen nu sin funktion men kuul att ha fått hål på köpet. 

 

Tänker: Helst av allt vill jag bara gå tillbaka och be han göra om det. Men det känns så jobbigt. 180 spänn kostade det. Inte vråldyrt, men det känns som att han kunde betala mig 180 spänn för att han har pajat mina byxor i onödan. Nu måste jag ändå ta upp maskinen och sy igen hålet. Då måste jag sprätta och det va ju det jag inte hade lust med från början.

Risk: Hålet kommer att förbli kvar.

Foto: IKEA

Just nu vill jag bara slänga. Slänga allt som ligger och dräller. Papper, kläder, prylar, prylar och prylar. Saker som man måste ha. Det är ett elände med allt som ska sparas. Vart ska det ligga? På något smart förvaringsställe såklart. Men jag har inga sånna. Jag säger bara HILFE