Det var superlängesen jag åt en pirog. Förr gick jag den lätta vägen och micrade mig en gorbys pirog efter skolan. Det var på den tiden då jag även åt en tjock bunt med torr spagetti för att mätta magen snabbt utan krångel. Nu har jag ju barn att ta hand om. Jag kan inte bjuda dom på torr spagetti.

Jag är ingen hejare i köket, men jag tänker minsann bli det. Hittade en lockande pirog på nätet och tänkte idag att den kunde nog duga som kvällsmat. Och det gjorde den. Den var mycket smaskig. Hade blivit snäppet bättre om jag hade haft lite sallad hemma. Tänk, vad hade jag gjort utan nätet.

Frasig pirog
Ingridienser:
2 rullar färsk smördeg
250 g rökt skinka
1 purjolök
2 tomater
3-4 dl riven ost
Pensling:
1 ägg
sesamfrön

Tillagning:
* Hacka skinka, purjolök och tomater i små bitar.
* Rulla ut den kalla smördegen. Dela den i tre längder från den bredaste sidan.
* Lägg på skinka, purjolök och tomater längst upp på ena halvan av längden. Toppa med lite senap och avsluta med osten.
* Vik över smördegen så att det blir en kvadrat. Vik upp kanten något och nyp ihop degen.
* Pensla med ägg och strö över sesamfröna.
* Gör likadant med den andra rullen.
* Flytta över pirogerna på en plåt med bakplåtspapper och grädda i 200º i 10-15 min.
* Servera med sallad.

Foto: Nelly.com

Efter jag hade fött Molly kom jag inte i ett enda par av mina jeans. Drog ner på stan och provade massor med byxor men magen ville inte vara med på noterna. Till slut hittade jag ett par som satt lägre i midjan och lyckades få igen dem. Resultat: Magen hängde rejält utanför men tack och lov slapp jag gå med rumpan bar.

Räkning: DYR

 

Plötsligt en dag pajade dragkedjan och jeansen blev pinsamma att bära. Gylfen åkte ner när man minst anade det. Min mamma tog sig snällt an dom och sydde dit en ny gylf. Det va väl typiskt att just den gylfen saknade stopp och även den åkte ner av sig själv.

 

Den som har bytt en dragkedja på ett par byxor vet att det inte är ett galmmit jobb. Så mina byxor hamnade i garderoben och samlade damm, tills för tre veckor sedan då jag efter Selmas födsel kände att jag ville ha tillbaka dom. Som sagt dyra va dom så jag tänkte att en ny gylf kan jag kosta på dom. Så skjuts iväg till skräddaren med dom, för inte tänkte jag byta dragkedjan själv. Huu.

 

I dag upptäckte jag med förskräckelse att skräddaren missat att sy igen en bit av sömmen i skrevet. Dragkedjan fyller visserligen nu sin funktion men kuul att ha fått hål på köpet. 

 

Tänker: Helst av allt vill jag bara gå tillbaka och be han göra om det. Men det känns så jobbigt. 180 spänn kostade det. Inte vråldyrt, men det känns som att han kunde betala mig 180 spänn för att han har pajat mina byxor i onödan. Nu måste jag ändå ta upp maskinen och sy igen hålet. Då måste jag sprätta och det va ju det jag inte hade lust med från början.

Risk: Hålet kommer att förbli kvar.

Har precis rört ihop en god tonfisk och kräftröra till mina nykokta färskpotatisar. Molly hade inte tid att vänta på en plåtning av rätten utan skulle ha "klet" på sin tallrik omgående. Betyg: "God kleeet"

1 burk tonfisk
½ burk kräftor
1 burk (knappt) Creme fraiche, Franska örter
50 g fetaost (Delias är sjuukt god)
2 msk majonäs
1 msk röd stenbitsrom
1 ägg
soltorkade tomater
salt
peppar

Smaskens!

Foto: IKEA

Just nu vill jag bara slänga. Slänga allt som ligger och dräller. Papper, kläder, prylar, prylar och prylar. Saker som man måste ha. Det är ett elände med allt som ska sparas. Vart ska det ligga? På något smart förvaringsställe såklart. Men jag har inga sånna. Jag säger bara HILFE

Jag har absolut inget emot rosa. Tvärtom.
M kom hem med en underbar matta till Mollys rum. Det är ju väldigt lockande att frossa i rosa när man ska inreda ett litet flickrum. Men för en gång skull tänkte jag att jag skulle hålla en låg profil vad det gäller färg. Jag hade först tänkt att det inte skulle bli så jätterosa i hennes rum utan låta det vara vitt med några få detaljer i rosa. Men när M oväntat dök upp med mattan gick den knappt att motstå så nu ligger den på golvet och Molly älskar den. Mycket rosa men fint blev det iallafall.

När jag bakar bröd blir jag nästan aldrig färdig förrän vid midnatt. Jag börjar jämt försent.
Sitter nu med en väldigt mumsig nattmacka. Till skillnad från förra brödbaket lyckades jag ikväll.

Här är mina trekantiga rågsnittar med pumpafrön. (20 st)

50 g jäst
5 dl vatten
2 dl turkisk yoghurt
½ dl mörk sirap
2 msk rapsolja
5 dl dinkelmjöl fullkorn
5 dl fint rågmjöl
4½ dl vetemjöl special
1 msk salt
1 dl pumpafrön
1 dl solrosfrön
½ dl linfrön

Pensling:
1 ägg
pumpafrön

* Värm vatten till 37 grader. Smula jästen i bunken, häll över vattnet och rör tills det lösts upp.
* Rör i yoghurt, rapsolja och sirap.
* Tillsätt dinkelmjöl, rågmjöl, vetemjöl special, salt och frön. Rör ihop. Häll i vetemjölet sist och tills degen är smidig och släpper bunken. Jag kör degen i assistenten i 20 min.
* Låt jäsa 45 minuter under bakduk i bunken. Sätt ugnen på 230 grader.
* Knåda sedan degen lite och rulla den till en lång lagom tjock svans, platta till något och skär degen i trekanter. Jag brukar smörja ett bakplåtspapper i lite olja och rulla degen på pappret. Smörj även handflatorna med lite olja så går det som smort utan kleteri. Lägg upp på plåtar med bakplåtspapper och låt jäsa ytterligare 30 min.
* Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö över pumpafrön och linfrön. Grädda ca 10 min tills bröden fått fin färg.

Den här vackra radion skulle jag vilja ha i köket. Jag gillar verkligen att lyssna på radio. Just nu när man är hemma mest hela tiden känns det som jag har mer kontakt med omvärlden om jag hör lite av andras röster.

Sedan många år tillbaka har jag haft ett onödigt behov av att vilja veta vad som spelas på radio. Molly verkar dela mitt intresse för detta och hon har redan börjat lära sig känna igen endel låtar. Hon är så gullig när hon tvärt avbyter mitt i sin lek för att komma springandes mot radion i köket för att stolt berätta för mig vem det är som sjunger. Hon är till och med bättre på mig att minnas artisten än vad jag är. Hennes absoluta favorit är Miss blue med Vincent. Sen är hon väldigt förtjust i EMDs Baby goodbye. Jag tycker hon har bra musiksmak :)

Det är helt sjukt varmt i vårt hus just nu. Det är knappt att man kan andas.
Det har verkligen varit en strålande dag så egentligen är det är ju inte alls oväntat att det är bastuvarmt inomhus. Hur ska jag somna bara undrar jag.

På morgonkvisten väckte mina sötisar mig med guldiga paket och grattade på mors dag. Första tanken: vad är det som händer. Varför kommer ni med paket till mig? Jaha, jag är mamma! Det är ju inget nytt egentligen, jag har ju varit det i två år redan men ändå känner jag mig överraskad över att jag faktiskt är det. Va mysigt det är att få bli firad för en sådan sak.

Dagen till ära har jag bakat en italiensk seg chokladmaräng klädd i en gräddsmet och saftiga hallon. Ganska sött men mycket smaskigt!

Grattis mamsen min på mors dag.