Sitter och funderar på hur Anna har det. Hon ska få en bebis snart. Imorgon är det beräknat att flickan/pojken ska dyka upp. Det är svårt att sätta sig in i situationen, men ju mer jag tänker på det känns det rätt knäppt. Hux flux kommer det en ny människa "på besök" för att stanna. En alldeles egen bebis att ta hand om - varje dag. Vad knasigt det egentligen måste vara när man plötsligt inser att det är dags att göra sitt. Man kan ju inte riktigt veta när livet bestämmer sig för att vilja knatta ut. Va pirrigt och nervöst det måste vara inför första mötet. Vad säger man? Märklig händelse egentligen.
 
Annars förutom dessa tankar inför morgondagens händelse har jag pysslat ihop ett litet halsband. Pärlorna som jag har använt är i silverfoilerat glas, swarovski och halvädelsten. Jag har döpt smycket till Honey.

Idag är jag nyklippt. Det är så härligt att gå till frisören. Jag känner mig alltid så glad när håret är nyklippt och fräscht. Jag har äntligen hittat hem i salongdjungeln. Malin, min frisör, är tok-bra. Hon verkar veta precis hur jag vill att det ska se ut utan att jag måste säga något. Hur ofta händer det? Jag brukar inte orka tänkt ut något i förväg vad jag vill göra med håret. Då är det så lyxigt att hon alltid har massor av idéer. På salongen har de massagestol och stjärnhimmel. Det är rätt soft när man rycker till i benen av att man somnat. Knäppt att det är så vanligt att folk somnar hos frisören. Hur pinit är inte det egentligen.